Så fort det kan vända, från varma soliga septemberdagar till mer kalla, regniga och ruggiga dagar, men jag tycker att det är lite för tidigt med frost. 

Men dom här ruggiga dagarna är inte alls så dumma. I måndagsmorse när jag kom till jobbet så hörde jag ett tjut och någon som gjorde höga ljud ifrån sig men jag såg inte vart det kom ifrån, och jag undrade vem är det som låter och varför. Men när jag kom till framsidan av huset så sitter en förståndshandikappad 20- årig pojke på en av gungorna och gungar, och han gungar högt, högt och är alldeles lycklig där i blåsten och regnet. Jag står och tittar en stund och kan verkligen känna hans lycka och glädje och det spelade ingen roll för honom att det regnade och blåste kraftigt. Han var här och nu...och lycklig!

Jag kan lova er att den pojken och hans glädje gjorde min dag. Tänk om vi alla lite då och då kunde hoppa upp på närmsta gunga och gunga i regnet eller i höstblåsten eller för all del, vilken dag som helst. Eller sätta på oss våra gummistövlar och gå ut i regnet och hoppa i vattenpussarna och bli lite mer glada och lyckliga.